Vetenskapsarkivet

Näst efter hjärt- och kärlsjukdomar är det cancer som dödar flest människor i Sverige. Antalet som drabbas av bröstcancer stiger och cancern bedöms som en epidemi. Kvinnor med riktigt tät vävnad i brösten är de som löper störst risk att drabbas. Svenska forskare genomför nu en stor studie där målet är att hitta en medicin som stoppar bröstcancer redan innan den bryter ut. Ur Vetenskapens värld 13/2 2017.Mer om programmet

Blir man oftare sjuk när man är ledig? Vetenskapens värld undersöker påståendet. Ur Vetenskapens värld 1/5 2017.Mer om programmet

Många anser att det vore klimatsmart om vi åt mer insekter istället för så mycket nöt- och fläskkött. I delar av Asien är det inte så konstigt att äta insekter. I framtiden kanske vår svenska hussyrsa blir en naturlig del av vår husmanskost. Ur Vetenskapens värld 15/5 2017.Mer om programmet

Svenskar har under de senaste decennierna börjat äta mer rött kött, alltså nötkött, lamm och fläsk. Samtidigt kommer allt fler studier som på olika sätt kopplar det här köttet till olika hälsoproblem som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. En ny studie visar att rött kött även kan öka risken för infekterade tarmfickor. Vad är det i det röda köttet som påverkar oss så mycket? Ur Vetenskapens värld 16/1 2017.Mer om programmet

Vetenskapens värld kollar påståenden om ett i-landsproblem som kan vara nog så besvärligt: mobiltelefonbatterier som laddar ur. Ur Vetenskapens värld 13/2 2017.Mer om programmet

Vi träffar Dagny Carlsson, Sveriges äldsta bloggare. Ur Vetenskapens värld 21/3 2107.Mer om programmet

Ibland sätter förlossningen inte igång av sig själv på utsatt tid. I Sverige sätter man då igång förlossningen i vecka 42, men i resten av Europa är det vanligt att göra det redan i vecka 41. Vad har den där extra veckan för betydelse? Är det bättre eller sämre för barnet? Det försöker forskare ta reda på. Ur Vetenskapens värld 1/5 2017.Mer om programmet

Många säger sig ha hört ett sprakande ljud i samband med norrsken, men låter norrsken? Vetenskapens värld undersöker saken. Ur Vetenskapens värld 27/3 2017.Mer om programmet

Fattar vi våra beslut grundade på fakta eller känsla? Vetenskapens värld kollar! Ur Vetenskapens värld 17/4 2017.Mer om programmet

Vetenskapens värld kontrollerar påståendet att man skulle bli sjuk av kyla. Ur Vetenskapens värld 3/4 2017.Mer om programmet

Skulle jorden kunna sprängas i bitar om alla världens kärnvapen skulle smälla av samtidigt? Vetenskapens värld undersöker! Ur Vetenskapens värld 13/3 2017.Mer om programmet

Exploderande stjärnor och stjärnkrockar är något av det mest dramatiska som kan hända i universum. Stjärnexplosioner går inte att förutsäga och de syns inte heller särskilt ofta med blotta ögat. Men en astronom har upptäckt två stjärnor som är på väg att krocka om bara fem år. Den smällen kommer vi att kunna se! Ur Vetenskapens värld 13/3 2017.Mer om programmet

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige men vem är egentligen i riskzonen för ett plötsligt hjärtstopp? I Linköping forskas det på vetenskapliga upptäckter som man hoppas ska kunna rädda många liv. Den senaste typen av datortomografi kan visa insidan av kroppen och den visar hjärtats kärl på ett häpnadsväckande detaljerat sätt. Ur Vetenskapens värld 13/2 2017.Mer om programmet

Vetenskapens värld undersöker påståendet att mat förlorar näringsinnehåll vid tillagning. Ur Vetenskapens värld 24/4 2017.Mer om programmet

Om man vill veta hur en simmande fisk ser ut är det en rätt dålig idé att först fiska upp den och sedan steka den i en stekpanna. Ungefär så gjorde man förr när man skulle titta på proteiner; man tog ut ett vävnadsprov, tog bort all vätska och sedan strålade man mer eller mindre sönder det för att kunna se det skarpt och fint i ett mikroskop. 2017 års Nobelpristagare i kemi kom på ett mycket bättre sätt. Ur Vetenskapens värld 22/11 2017.Mer om programmet

Att kunna sätta sig in i vad en annan individ tänker har vi trott att människor är ensamma om. Men två forskningsgenombrott visar att åtminstone två djurarter har den här förmågan. Ur Vetenskapens värld 13/3 2017.Mer om programmet

Utvecklingen av självkörande bilar går blixtsnabbt just nu. Många forskare menar att det inte kommer att dröja många år tills de tar över gatorna. Men hur blir livet då? Kanske kan de till och med hjälpa till med att få ihop människors livspussel. Ur Vetenskapens värld 4/9 2017.Mer om programmet

Stockholm har ett allt mer växande trafikkaos och det gjorde forskare nyfikna på hur många bilpendlare i Stockholm som skulle kunna ta cykeln istället, och vad som skulle hända då? Siffrorna de kom fram till överraskade. Ur Vetenskapens värld 25/9 2017.Mer om programmet

Längs Estlands kust ligger ett pärlband av öar och språket som talas där är naturligtvis estniska, men på några har man talat svenska i flera hundra år. Det här är historien om svenskesterna som har varit höljd i dunkel. Från Vetenskapens värld 16/10 2017.Mer om programmet

Vasaskeppet, en av våra verkliga nationalklenoder, bärgades ur Stockholms ström 1961. Hon var ovanligt vacker efter 333 år på sjöbottnen och för att konservera materialet sprutade man paraffinolja över skeppet i sjutton år. Tanken att Vasa skulle hålla för all framtid, men nu har det visat sig att det riskerar att falla ihop under sin egen tyngd. Det börjar bli bråttom att skapa en ny vagga för henne att vila i. Från Vetenskapens värld 2017.Mer om programmet

Stämmer det att just kackerlackor är de varelser som bäst skulle överleva en kärnvapenkatastrof? Vetenskapens värld granskar påståendet. Ur Vetenskapens värld 11/9 2017.Mer om programmet

Arkeologerna trodde knappt sina ögon när de öppnade de gamla gravarna som låg runt klosterkyrkan i den lilla orten Varnhem i Västergötland. Det de fann har skakat om hela vår bild av vikingatiden. Vi ska få följa med på den spännande utgrävningen och se hur forskarna bit för bit pusslade ihop historien om hur en mäktig kvinna med en betydelsefull familj, med starka kopplingar ut i Europa, levde i Varnhem för tusen år sedan. Från Vetenskapens värld 11/9 2017.Mer om programmet

På Malmaskolan i Kolsva går alla elever ut med godkänt i kärnämnena. En anledning tycks vara att skolan har bestämt sig för att ingen elev får komma efter. Skolan har deltagit i ett stort forskningsprojekt som undersöker hur psykisk hälsa och lärande hänger ihop. Ur Vetenskapens värld 23/4 2018.Mer om programmet

2017 års Nobelpris i medicin eller fysiologi går till forskare som upptäckt mekanismer bakom cellernas "inre klocka", den så kallade cirkadiska rytmen. Presskonferens med tillkännagivande av priset. Ur Vetenskapens värld 2/10 2017.Mer om programmet

Motståndet mot att vi går in och förändrar generna i det som ska bli vår mat, har länge varit stort. De flesta miljöorganisationer tar starkt avstånd från genförändrade grödor, GMO, men i USA finns både forskare och bönder som menar att det kan vara miljövänligare att odla genförändrat. Ur Vetenskapens värld 30/10 2017.Mer om programmet

Det är inte bara Skalman i serietidningen Bamse som har en mat-och sovklocka, det har vi faktiskt alla. De här "klockorna" finns i våra celler och talar om när vi ska äta och sova. De är även orsaken till att vi får jetlag när vi flyger mellan tidszoner. Ur Vetenskapens värld 4/12 2017.Mer om programmet

I ett unikt projekt har forskare gjort nygjutna kopior av Vasaskeppets kanoner, för att provskjuta och se vad det egentligen var för kraft i dem. Att genomföra ett sånt experiment är långt från en steril labbmiljö men mitt i leran och svartkrutet lyckades forskarna få sensationellt bra bilder på smällen, och resultaten förbluffar. Från Vetenskapens värld 1/4 2015.Mer om programmet

På 1500-talet lät Erik XIV bygga världens största krigsskepp som fick Europa att darra. Med en ny sorts krigsmaskin som inte liknade något annat skepp skulle han erövra Europa. Skeppet hette Mars, men kallades Makalös. Erik XIV ville ha ett skepp fullt av kanoner, så att man kunde skjuta ner fienden på säkert avstånd och slippa ha närstrider på däck. Men 1564 sjönk Mars Makalös. I århundraden har det gått skrönor om det fasansfulla skeppet, men ingen har vetat säkert vad som hände med det. 2011 gjorde några dykare ett märkvärdigt fynd. Här är historien om Mars Makalös. Från Vetenskapens värld 24/8 2015.Mer om programmet

Hur svensk var egentligen armén som följde Gustav II Adolf i döden vid slaget i Lützen? Kropparna från slagfältet undersöks i detalj och en helt ny bild framträder. Chanslösa sköts soldaterna ner av kavalleriet och de flesta hade aldrig satt sin fot i landet de kämpade för. Från Vetenskapens värld 11/5 2015.Mer om programmet