Klimatet blir varmare av växthuseffekten. Hur kommer det framtida sommarvädret att påverkas? På SMHI i Norrköping övervakar man alla svenska mätstationer och meteorologernas studier av sommartemperaturerna från 1850-talet fram till nu tyder på att vi i framtiden kommer att få både torrare och längre somrar. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.
Publicerades: Tor 19 okt 2023 02:0019 okt 2023 • 3 min 53 sek
Klimatet blir varmare av växthuseffekten. Hur kommer det framtida sommarvädret att påverkas? På SMHI i Norrköping övervakar man alla svenska mätstationer och meteorologernas studier av sommartemperaturerna från 1850-talet fram till nu tyder på att vi i framtiden kommer att få både torrare och längre somrar. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet
Klimatet blir varmare av växthuseffekten. Hur kommer det framtida sommarvädret att påverkas? På SMHI i Norrköping övervakar man alla svenska mätstationer och meteorologernas studier av sommartemperaturerna från 1850-talet fram till nu tyder på att vi i framtiden kommer att få både torrare och längre somrar. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet
Publicerades: Tor 19 okt 2023 02:0019 okt 2023 • 2 min 39 sek
I Sverige består bara omkring sex procent av skogarna av lövträd. Mest planteras tall och gran. Så har det varit sedan sågverksindustrin växte fram från mitten av 1800-talet, men sedan 1993 har skogspolitiken varit inriktad på att få en mer varierad skog. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet
I Sverige består bara omkring sex procent av skogarna av lövträd. Mest planteras tall och gran. Så har det varit sedan sågverksindustrin växte fram från mitten av 1800-talet, men sedan 1993 har skogspolitiken varit inriktad på att få en mer varierad skog. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet
Publicerades: Tor 19 okt 2023 02:0019 okt 2023 • 12 min
Torka till följd av klimatförändringar ökar risken för skogsbränder. Svensk skog med mycket gran och tall är särskilt känslig för brand. Inblandning av lövträd i skogen kan minska eldens spridning. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet
Torka till följd av klimatförändringar ökar risken för skogsbränder. Svensk skog med mycket gran och tall är särskilt känslig för brand. Inblandning av lövträd i skogen kan minska eldens spridning. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet
Publicerades: Tor 19 okt 2023 02:0019 okt 2023 • 25 min
Svåra skogsbränder förutspås bli vanligare i Sverige i framtiden. En tiondel av hela världens skogar finns i Kanada, där finns också stor kunskap om hur man tämjer och förstår skogsbränderna. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet
Svåra skogsbränder förutspås bli vanligare i Sverige i framtiden. En tiondel av hela världens skogar finns i Kanada, där finns också stor kunskap om hur man tämjer och förstår skogsbränderna. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet
Publicerades: Tor 19 okt 2023 02:0019 okt 2023 • 11 min
Kan vi förbereda oss för ett varmare klimat med ökad risk för skogsbränder? En del skogsbränder kan även kräva att man sätter eld på skogen, så kallad skyddasavbränning. 2019 års skogsbrand på ett skjutfält i Tränglslet i Dalarna startades av blixtnedslag och risken där var att odetonerad ammunition skulle explodera. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet
Kan vi förbereda oss för ett varmare klimat med ökad risk för skogsbränder? En del skogsbränder kan även kräva att man sätter eld på skogen, så kallad skyddasavbränning. 2019 års skogsbrand på ett skjutfält i Tränglslet i Dalarna startades av blixtnedslag och risken där var att odetonerad ammunition skulle explodera. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet
Publicerades: Tor 19 okt 2023 02:0019 okt 2023 • 21 min
I ett unikt projekt har forskare gjort nygjutna kopior av Vasaskeppets kanoner, för att provskjuta och se vad det egentligen var för kraft i dem. Att genomföra ett sånt experiment är långt från en steril labbmiljö men mitt i leran och svartkrutet lyckades forskarna få sensationellt bra bilder på smällen, och resultaten förbluffar. Från Vetenskapens värld 1/4 2015.Mer om programmet
I ett unikt projekt har forskare gjort nygjutna kopior av Vasaskeppets kanoner, för att provskjuta och se vad det egentligen var för kraft i dem. Att genomföra ett sånt experiment är långt från en steril labbmiljö men mitt i leran och svartkrutet lyckades forskarna få sensationellt bra bilder på smällen, och resultaten förbluffar. Från Vetenskapens värld 1/4 2015.Mer om programmet
Publicerades: Tor 19 okt 2023 02:0019 okt 2023 • 52 min
På 1500-talet lät Erik XIV bygga världens största krigsskepp som fick Europa att darra. Med en ny sorts krigsmaskin som inte liknade något annat skepp skulle han erövra Europa. Skeppet hette Mars, men kallades Makalös. Erik XIV ville ha ett skepp fullt av kanoner, så att man kunde skjuta ner fienden på säkert avstånd och slippa ha närstrider på däck. Men 1564 sjönk Mars Makalös. I århundraden har det gått skrönor om det fasansfulla skeppet, men ingen har vetat säkert vad som hände med det. 2011 gjorde några dykare ett märkvärdigt fynd. Här är historien om Mars Makalös. Från Vetenskapens värld 24/8 2015.Mer om programmet
På 1500-talet lät Erik XIV bygga världens största krigsskepp som fick Europa att darra. Med en ny sorts krigsmaskin som inte liknade något annat skepp skulle han erövra Europa. Skeppet hette Mars, men kallades Makalös. Erik XIV ville ha ett skepp fullt av kanoner, så att man kunde skjuta ner fienden på säkert avstånd och slippa ha närstrider på däck. Men 1564 sjönk Mars Makalös. I århundraden har det gått skrönor om det fasansfulla skeppet, men ingen har vetat säkert vad som hände med det. 2011 gjorde några dykare ett märkvärdigt fynd. Här är historien om Mars Makalös. Från Vetenskapens värld 24/8 2015.Mer om programmet
Hur svensk var egentligen armén som följde Gustav II Adolf i döden vid slaget i Lützen? Kropparna från slagfältet undersöks i detalj och en helt ny bild framträder. Chanslösa sköts soldaterna ner av kavalleriet och de flesta hade aldrig satt sin fot i landet de kämpade för. Från Vetenskapens värld 11/5 2015.Mer om programmet
Hur svensk var egentligen armén som följde Gustav II Adolf i döden vid slaget i Lützen? Kropparna från slagfältet undersöks i detalj och en helt ny bild framträder. Chanslösa sköts soldaterna ner av kavalleriet och de flesta hade aldrig satt sin fot i landet de kämpade för. Från Vetenskapens värld 11/5 2015.Mer om programmet
