Laddar...
Sorg och bestörtning råder inom polisen i Östergötland och resten av Sverige. Efter att samtliga rånare gripits kan man sätta igång på allvar med utredningen - vad var det egentligen som hände i Malexander när de båda polismännen mördades? Del 4 av 6.
Den 3 juli 1988 hittas tre personer, alla tillhörande samma familj, brutalt mördade vid kyrkan i den lilla idylliska byn Åmsele i Västerbotten. Morden tycks till en början helt oförklarliga men snart får polisen upp spåren till såväl motiv som misstänkta, båda lika märkliga och skrämmande. Del 1 av 4.
Polisjakten leder vidare ner genom södra Sverige och det misstänkta paret är mycket nära att gripas men lyckas undkomma det massiva uppbåd som jagar dem. Det är uppenbart att de tänker försöka ta sig ur landet. Dansk polis står emellertid beredd om de skulle dyka upp. Och det gör de. Del 3 av 4.
När de brutala morden i Åmsele är ett faktum inleds en polisjakt som saknar motstycke i svensk kriminalhistoria. Efterspaningarna leder ner genom ett semesterstängt Sverige där det misstänkta paret snart pryder löpsedlarna och dominerar nyhetssändningarna. Och polisen får upp ett spår som är närmast unikt för en polisutredning. Del 2 av 4.
Efter gripandet förs de båda misstänkta till Umeå för förhör. De börjar snart skylla på varandra men polisen är tror sig veta vem som är skyldig. Och när rättegången inleds börjar också det svåra arbetet för Åmsele och dess invånare, liksom offrens anhöriga, att leva vidare med det som hänt. Del 4 av 4.
I slutet av 1800-talet satte ett flertal ungdomsligor skräck i de svenska städerna. Tjugo år senare vällde illegal sprit in från smugglare i skärgårdarna. Under 1950-talet, började narkotikan komma in i samhället. I fyra program berättar André Pops och Lasse Lampers om hur gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten utvecklats i Sverige. Del 1 av 4.
Mot slutet av 1950-talet kan polisen konstatera en ökande införsel av narkotiska preparat till Sverige. Allt fler unga blir beroende och något måste göras. Myndigheterna inleder en offensiv mot såväl missbrukare som langare i en kampanj som når en kulmen tio år senare. I fyra program berättar André Pops och Lasse Lampers om hur gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten utvecklats i Sverige. Del 2 av 4.
Strax efter klockan 16.00 den 10 september 2003 kommer larmet från NK i centrala Stockholm, utrikesminister Anna Lindh har blivit utsatt för en knivattack. Inledningsvis rapporteras det att hon har fått en knivskada i armen men snart visar det sig att det är betydligt allvarligare - och efter gärningsmannen finns inga spår. Del 1 av 4.
När man går igenom övervakningsbilderna från varuhuset NK kan man snart se en person som rör sig märkligt och som stämmer överens med vittnesuppgifter om Anna Lindhs mördare. Men vem är han? Del 3 av 4.
I slutet av oktober 1966 sprids uppgifter i den undre världen om att flera personer mördats och sen dumpats från en kaj i centrala Stockholm. Morden ska ha skett i ett rivningshus där det sägs att en organiserad maffia har en avrättningslokal. Polisen har svårt att tro på uppgifterna men inleder ändå dykningar i Nybroviken. Del 1 av 6.
Efter en natt där Anna Lindhs tillstånd hela tiden är kritiskt, avlider hon på morgonen den 11 september 2003. Ett land är i chock efter det andra ministermordet på 17 år och den här gången får inte mordutredningen misslyckas. Några av landets skickligaste utredare plockas in för att leda jakten på utrikesministerns mördare. Del 2 av 4.
I slutet av 1970-talet börjar alltfler välorganiserade heroinligor operera i Sverige. De styrs av utlänningar boende i Sverige och svenska medborgare deltar på sin höjd som ligornas springpojkar. En debatt om brott och invandrare seglar upp och kulminerar i början av 1980-talet. I fyra program berättar André Pops och Lasse Lampers om hur gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten utvecklats i Sverige. Del 4 av 4.
Brottsligheten blir mot slutet av 1960-talet alltmer organiserad och brutal. Den omfattar inte bara narkotika utan också prostitution, illegala spelklubbar och torpedverksamhet. Man börjar tala om att människor ”försvinner” eller ”råkar ut för olyckor”. I fyra program berättar André Pops och Lasse Lampers om hur gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten utvecklats i Sverige. Del 3 av 4.
Efter en dag av resultatlösa dykningar i Nybroviken börjar polisen tvivla på uppgifterna om att flera personer ska ha dumpats i vattnet. Då får man nya uppgifter från vittnet Astrid - en av kropparna ska ligga i närheten av en bensinstation nära Djurgårdsbron. Dykaren Sven Nahlin beger sig dit följd av ett uppbåd av poliser, journalister och nyfikna. Del 2 av 6.
Efter fyndet av den första kroppen blir polisen alltmer övertygad om att flera personer verkligen mördats och draggningarna från polisbåtarna fortsätter. Ytterligare en kropp hittas snart men på en helt annan, närmast sensationell plats. Samtidigt hopas frågorna kring de gåtfulla morden. Och vem är den mystiske ”Tuppen” som alla talar om? Del 3 av 6.
Några minuter över tio på förmiddagen den 23 augusti 1973 kliver en maskerad rånare in på Kreditbanken vid Norrmalmstorg. Han avlossar några skott i taket och skriker på engelska att "festen har börjat". Med sig har han en radio som gör att han kan lyssna på nyheterna och vilka åtgärder polisen vidtar. Vem han är och vad han vill är till en början ett frågetecken - är han verkligen en vanlig rånare eller kan det röra sig om en internationell terrorist? Del 1 av 10.
Två kroppar har nu hittats i ett av de mest uppmärksammade mordfallen i Sverige någonsin. Sökningarna fortsätter och snart hittas det tredje, ännu oidentifierade, offret. Bilden klarnar alltmer kring motiven bakom morden och den chockerande sanningen tonar fram. Del 4 av 6.
När rånaren får tala med chefen för våldsroteln, Sven Thorander, kräver han att få en snabbgående bil, fri lejd, tre miljoner kronor och att brottslingen Clark Olofsson ska friges och köras till banken. Regeringen med Olof Palme och justitieminister Lennart Geijer i spetsen dras nu in i handlingen och beslutar om att Olofsson ska friges. Senare under eftermiddagen körs han upp till banken där han förenas med rånaren. Del 3 av 10.
Det finns många människoöden i berättelsen om Träskmorden. Mest känd är trippelmördaren själv, Hans ”Tuppen” Marmbo. Betydligt mindre vet vi om de två kvinnorna, offret ”Sivan” och hennes väninna Astrid som avslöjade både morden och mördaren. Med tidigare okända dokument och foton berättar vi historien om Träskmordens bortglömda kvinnor. Del 6 av 6.
Rånaren har tagit flera kvinnor som gisslan och hotar att skjuta dem samtidigt som polisen belägrat banken. Han skjuter mot en polisman och sårar honom i handen. Den dramatiska upptrappningen gör att polisen försöker få ett tillfälle att skjuta rånaren. Det är oklart vad han egentligen är ute efter, men han säger till en början att han vill tala med en högre polisman. Del 2 av 10.
Efter en spänd men händelselös natt väntar rånaren på att få samtliga sina krav uppfyllda. Polisen försöker i samråd med regeringen att förhala så mycket som möjligt. Clark Olofsson och rånaren talar då direkt med Olof Palme och även olika medier. Även två av kvinnorna i gisslan ger intervjuer, som sänds ut direkt i radio och tv. Till slut hotar rånaren att genomföra någon form av styrkedemonstration om han inte får igenom sina krav. Del 4 av 10.
Rånaren, vars identitet är oklar, drar sig tillbaka till bankvalvet, omgiven av gisslan. Clark Olofsson uppehåller sig hela tiden i närheten och polisen misstänker att en utbrytning är nära förestående. Del 5 av 10.
Vid lunchtid den 24:e april 1975 tar en grupp tyska terrorister gisslan på västtyska ambassaden i Stockholm. Poliser anländer, reportrar flockas i området och ambassadpersonal springer för livet för att ta sig bort från den ockuperade arbetsplatsen. Vad händer egentligen från det att larmet går och fram till att de första tv-bilderna spelas in? Del 1 av 6.
När dramat pågått i två dygn förändras plötsligt förutsättningarna helt - polisen lyckas stänga in rånaren, Clark Olofsson och gisslan i bankvalvet. Men rånaren, den 32-årige Janne Olsson, vägrar att ge upp och nu stiger oron för att han ska bli desperat och skada gisslan. Del 6 av 10.
En av de stora frågorna efter dramat var hur det kom sig att några personer i gisslan så tydligt upplevde polisen och inte rånaren som ett hot under de dramatiska dagarna, Man började tala om ett psykiskt tillstånd som snart fick namnet Stockholmssyndromet, där brottsoffer solidariserar sig med brottslingen snarare än polisen. Men var detta verkligen relevant i Norrmalmstorgsdramat - är Stockholmssyndromet en myt? Del 9 av 10.
Sent på söndagskvällen förbereder polisen en inbrytning där man ska använda gas för att sätta Janne Olsson och Clark Olofsson ur spel. De båda kan emellertid höra om planerna på Janne Olssons radio och lyckas komma med ett motdrag som chockar såväl polisen som journalisterna och allmänheten. Del 7 av 10.
Efter att dramat pågått i mer en fem dygn beslutar polisen på tisdagen att göra ett nytt inbrytningsförsök. Aktionen kallas Plan K och ska påbörjas exakt klockan 21.05. Trots riskerna för gisslan är man helt inställd på att fullfölja inbrytningen den här gången. Uppgifterna om att något är på gång sprider sig bland journalisterna på torget och man frågar sig om upplösningen nu, efter 131 timmar, äntligen är på gång. Del 8 av 10.
Efter upplösningen av dramat uppstod en debatt i tidningar, radio och tv om massmedias roll under rånet och gisslantagningen. Varför rapporterade man så mycket trots att så lite egentligen hände? Överdrev man dramatiken? Var man alltför lyhörd för polisens önskemål? Och vad ansåg gisslan själva om mediebevakningen? Del 10 av 10.
Två veckor efter mordet kan polisen slå till mot en lägenhet i södra Stockholm och gripa den 24-årige Mijailo Mijailovic som misstänkt för mordet på Anna Lindh. Han erkänner men hans berättelse innehåller svagheter. Hur gick det egentligen till när han mördade utrikesministern och varför gjorde han det - och skulle han dömas till vård eller fängelse? Del 4 av 4.
Ännu en person i gisslan avrättas när terroristerna försöker sätta ytterligare press på de svenska och tyska regeringarna för att få igenom sina krav. Strax före midnatt detonerar en bomb inne i ambassadbyggnaden. Det är nu Bo Holmströms numera klassiska "Lägg ut! Lägg ut!" går ut till tv-tittarna. Ambassaden brinner och det är kaos på platsen. Del 3 av 6.
Vad var bakgrunden till ambassaddramat? I planeringen utnyttjades svenskar inom Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering (KRUM) för att spana. Direkt efteråt dök också medlemmar i Baader-Meinhofnätverket upp på ett KRUM-arrangerat möte och basunerade ut terrorgruppens budskap. Vi får höra en unik inspelning från detta möte. Del 6 av 6.
Den första i gisslan avrättas plötsligt, och dramatiken och rädslan ökar. Vad vill terroristerna? Vilka är de? Snart visar det sig också att de har hjälp av någon eller några inne i Stockholms city och oron sprider sig. Dagen övergår i kväll. Vi får genom bandinspelningar en unik inblick i de förhandlingar som pågår mellan terroristerna och svenska regeringen samt företrädare för tyskarna. Del 2 av 6.
André Pops och Lasse Lampers följer de dramatiska händelserna under ambassaddramat i Stockholm 1975.
André Pops och Lasse Lampers följer de dramatiska händelserna under ambassaddramat i Stockholm 1975.
När branden i ambassaden släckts står omfattningen av skadorna klar. Och nu ställs den svenska regeringen inför nästa dilemma - hur ska man göra med de tillfångatagna terroristerna? Och har de fortfarande medhjälpare kvar i Stockholm? Del 5 av 6.