Vetenskapsarkivet

Klimatet blir varmare av växthuseffekten. Hur kommer det framtida sommarvädret att påverkas? På SMHI i Norrköping övervakar man alla svenska mätstationer och meteorologernas studier av sommartemperaturerna från 1850-talet fram till nu tyder på att vi i framtiden kommer att få både torrare och längre somrar. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

I Sverige består bara omkring sex procent av skogarna av lövträd. Mest planteras tall och gran. Så har det varit sedan sågverksindustrin växte fram från mitten av 1800-talet, men sedan 1993 har skogspolitiken varit inriktad på att få en mer varierad skog. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

Torka till följd av klimatförändringar ökar risken för skogsbränder. Svensk skog med mycket gran och tall är särskilt känslig för brand. Inblandning av lövträd i skogen kan minska eldens spridning. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

Svåra skogsbränder förutspås bli vanligare i Sverige i framtiden. En tiondel av hela världens skogar finns i Kanada, där finns också stor kunskap om hur man tämjer och förstår skogsbränderna. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

Kan vi förbereda oss för ett varmare klimat med ökad risk för skogsbränder? En del skogsbränder kan även kräva att man sätter eld på skogen, så kallad skyddasavbränning. 2019 års skogsbrand på ett skjutfält i Tränglslet i Dalarna startades av blixtnedslag och risken där var att odetonerad ammunition skulle explodera. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

Finns eller har det funnits liv på Mars? Forskare jobbar nu på att lista ut vad det i så fall är för slags liv som man skulle kunna hitta. Mest intressanta är de tuffa organismerna och nyligen hittade svenska forskare envisa svampar som lever djupt inne i urberget. För om man kan hitta liv i berget i Småland, så kanske man kan hitta liv i berg på Mars. Ur Vetenskapens värld 12/3 2018.Mer om programmet

I ett unikt projekt har forskare gjort nygjutna kopior av Vasaskeppets kanoner, för att provskjuta och se vad det egentligen var för kraft i dem. Att genomföra ett sånt experiment är långt från en steril labbmiljö men mitt i leran och svartkrutet lyckades forskarna få sensationellt bra bilder på smällen, och resultaten förbluffar. Från Vetenskapens värld 1/4 2015.Mer om programmet

På 1500-talet lät Erik XIV bygga världens största krigsskepp som fick Europa att darra. Med en ny sorts krigsmaskin som inte liknade något annat skepp skulle han erövra Europa. Skeppet hette Mars, men kallades Makalös. Erik XIV ville ha ett skepp fullt av kanoner, så att man kunde skjuta ner fienden på säkert avstånd och slippa ha närstrider på däck. Men 1564 sjönk Mars Makalös. I århundraden har det gått skrönor om det fasansfulla skeppet, men ingen har vetat säkert vad som hände med det. 2011 gjorde några dykare ett märkvärdigt fynd. Här är historien om Mars Makalös. Från Vetenskapens värld 24/8 2015.Mer om programmet

Hur svensk var egentligen armén som följde Gustav II Adolf i döden vid slaget i Lützen? Kropparna från slagfältet undersöks i detalj och en helt ny bild framträder. Chanslösa sköts soldaterna ner av kavalleriet och de flesta hade aldrig satt sin fot i landet de kämpade för. Från Vetenskapens värld 11/5 2015.Mer om programmet